Med en blandning av lika delar ömsinthet, humor och romantik skildrar Jón Kalman Stefánsson människorna i ett litet samhälle på den isländska västkusten. Bankkrisens Reykjavik och folktrons
småtroll ligger lika nära. Eller lika långt bort.
UTDRAG
»Havet är djupt, det växlar färg och tycks andas.
Tur att havet finns, för ibland går det flera dagar här
utan att nånting händer och då tittar vi ut över fjorden som
blir blå, blir grön och sen mörknar som världsundergången.
Men om det är sant att stillaståendet är fartens dröm borde
vi kanske öppna ett hälsohem för sönderstressade stadsbor,
och då tänker vi inte bara på Reykjavik, utan London, Köpenhamn,
New York, Berlin: Kom till platsen där inget händer,
inget rör på sig utom havet, molnen och fyra hemmakatter.«